Direktlänk till inlägg 10 januari 2013
När jag var liten så var jag rädd att krig skulle komma till mitt land och till den lilla byn Gnarp där jag bodde. Jag var rädd att inte hela min familj skulle kunna vara tillsammans. Jag vet inte om det är vanligt att barn är rädda för krig, men jag var det.
Varje gång jag ser Unhcr:s film om barn på flykt från krig så kommer tårarna. Jag kan verkligen föreställa mig dessa små barns rädsla, den hopplöshet och skräck dessa barn utsätts för.
Varför?
Jag ger pengar varje månad och har gjort det i flera år, gör det du med.
"Många bäckar små".
Tappade känslan för att skriva på bloggen, men idag är den här. Ser att jag har några trogna besökare, trots att tiden gått sen sist. Det värmer Önskar jag bara kunde skriva om allt fint som har hänt sen sist. För det har hänt så mycket ...
Har blivit besatt av att lyssna på dokumentärer om mord, sjukdomar, naturkatastrofer och fascism. Mest spännande är det att höra om galna mördare och överlagda mord. En viss sambo börjar klaga över att en för så kallade olämpliga samtal. Vem vill ...