Tanken igår var att vila så mycket som möjligt. Tanken. I verkligheten passade jag på att ringa samtal, läsa igenom post, bädda rent i sängen, tvätta, städa badrum, damsuga, skura golv och duscha. När kvällen kom var jag helt slutkörd. Tack och lov tog Henke hand om Julia fram till klockan klockan ett så att jag fick sova några timmar innan nattens ammande. 

Jag har hört det tusen gånger, "passa på att vila när barnet sover". Det är inte lätt mitt på ljusa dagen. Men men..man är ju nybörjare så att säga. Tids nog så får jag rutin på det.

Trodde inte innan att jag skulle gilla amningen som jag gör, för trots att det tar tid under natten och bröstvårtorna ömmar så är det jätte mysigt. Hennes varma lilla kropp mot mitt bröst, hennes små fingrar som pillar min hud, hennes varma andning, hennes små söta ljud.   

Idag ska jag och Julia gå i myskläder och jag ska försöka sova så mycket som möjligt under dagen. Amningen tar lång tid under natten, igår kväll var jag så trött att jag hade kunnat somna ståendes. Hoppas vi får upp lite effektivitet i amningen snart, för just nu känns det som att hon vill ha mig som napp. Ska fråga bvc om råd när vi ses.

Jag njuter bara mer och mer av att hon är här hos oss, trodde inte att jag skulle få så starka känslor på så kort tid. Att jag drabbades av spinal huvudvärk och nackspärr under 5 dygn efter förlossningen har gjort att jag njutit ännu mer av dagarna efter "blood patchen". Den smärtan var den värsta jag upplevt, och den i kombination med en oförmåga att ta hand om mitt nyfödda barn var verkligen knäckande. Henke är en hjälte som tog hand om oss både praktiskt och mentalt. Hade aldrig klarat det så pass utan honom.

Våra familjer har varit här och träffat lilla Julia och jag ska inte sticka under stolen med att vi är stolta och malliga över henne!   

Efter 5 dagar med spinal-läkage så är livet tillbaks efter en "blood patch".

Igår fick vi äntligen åka hem från sjukhuset. Har aldrig tidigare haft sån hemlängtan. I natt har vi sovit som 4 bebisar här i sängen, julia jag henke och muller. Har sovit mer denna natt än vad jag gjorde på tre dygn på bb.
Julia är så nöjd och fin, sen vi kom hem har hon bara ätit och sovit. Hon skriker bara när vi klär av henne, då gallskriker hon tills att vi klätt henne igen. Ingen nakenfis än iallafall.

Kärlek <3

Igår kl 19.30 kom vår fina lilla Clara Julia Wallner. 53cm lång och 4333g tung. Vi mår bra och lyckan är enorm.

Kärlek

Värkarna kom igår och blev väldigt intensiva en sväng, med ca 3 minuter mellan de 1 minut långa värkarna lång jag på sängen och upprepade.. "ååå gud.. ååå gud...!!?? Hahah. Vi åkte in tillförlossningen för att kolla läget vid kl.2 Efter en timme var det konstatetat att jag var öppen 3 cm men hade 1.5 cm kvar av tappen. Låååångt kvar! Fick med mig smärtstillande och sömntabletter. Väl hemma igen fick jag några riktigt intensiva värkar. Nära gråten två gånger...puuu. efter en stund somnade jag (prisa läkemedel) . Vaknade av värkar efter några timmar, så nu har jag legat i badet en stund och det hjälpte verkligen. Blir fler bad idag. Nu ska jag försöka sova en stund igen. Henke och muller sover som små björnar här intill i sängen. ???

Har haft konstant "mensvärk" sen igår kväll. Vaknade flera gånger i natt och konstaterade att värken fanns kvar. I morse gick slemproppen, så något är på gång. Ingen är gladare än jag, hoppas hoppas att värkarna kommer snart. 

Muller har upptäckt hur mysig voxi-påsen är! *suck* Alltså denna katt, han har testat alla bebisens prylar. Skulle Muller få bestämma så skulle han sova i spjälsängen varje dag.

Älskade Ane Brun har släppt ett nytt album och det ska avnjutas med tända ljus och te.

Words, 2011. Närmast hjärtat, så pass nära att jag ska tatuera in en del av texten.

"Walk with her

beneath the tree tops

create new paths and memories

show her, how the sunlight

glances trough the gaps between the leavs"