Igår lagade Henke en svamp-risotto med baconlindad kycklingfilé. Det var jätte mysigt att äta en god mat middag vid ett fint dukat bord. Den sista tiden har det blivit många middagar i soffan framför "family guy". Efter maten drog vi på oss mjuka skor och gick en rask promenad i hopp om att få igång förlossningen. Tror att både jag och Henke hade en pirrande känsla av att mina värkar kanske skulle komma i natt och det var så skönt att komma ut på en promenad. Målet var förlossning men resultatet blev; ryggvärk och foglossning.

Vaknade utvilad i morse, med en sovande liten bebis i magen. Igen. 

 Det är en prövning att acceptera det jag inte kan förändra eller påverka. 

Ul visade att det fanns normal mängd fostervatten, fin moderkaka osv. Ctg visade att bebisen verkar må fint där inne. Läkaren som gjorde hinnsvepningen sa att jag är helt mjuk och att hon fick in ett finger (tror att det betyder att jag är öppen 1 cm). Hon var förvånad över att jag inte hade haft några förvärkar med tanke på att jag är förstföderska och nu var helt "mogen" där nere. Hinnsvepningen var inte det mest behagliga jag upplevt, det gjorde ont med inte outhärdligt ont. Ganska udda situation också att någon ordagrant och bildligt gräver i slidan. Inte så bekvämt. Hon frågade flera gånger om hon skulle sluta, men jag ville verkligen att hon skulle "röra-igång-förlossningen". Den smärtan var nog ändå "en piss i missisippi" i jämförelse med vad som komma skall skulle jag tro.   

Både jag och Henke är så trötta på att leva i denna "förlossningsbubbla" nu, vi vill komma hem med vårat barn. Inte långt kvar, tack och lov.

V41 (41+3)

Idag ska jag få en hinnsvepnning. Hoppas på att värkarna drar igång efter det. Hoppas innerligt.

Tiden kryper fram i snigelfart. Orkar inte ta mig för något trots att jag känner mig rastlös. Unnar mig att äta gott, mysa med katterna och tanken på min fina brorsdotter Livia som jag fick den här bilden på i går kväll. Somnade med ett varmt hjärta och ett leende efter att ha sett hennes glada ögon och leende.

Ps. Lotten på bilden gav ingen vinst, är fortfarande kommunalt anställd. 

Vaknade ännu en morgon utan att natten har bjudit på en endaste värk. I morgon ska jag upp på sjukhuset för ultraljud och hinnsvepning. Har inte förlossningen dragit igång innan tisdag så blir det igångsättning då. Dessa dagar har varit bland de längsta i mitt liv, det känns som att allt står på pause. Henke känner likadant. 

Igår kom Henriks kollega Fredrik och hans fru Jessica (som finns bland länkarna) över och lämnade en voksi classic påse med bärplatta som vi får låna av dem. Så himla snällt, de är allt annat än gratis. Ska bli spännande att se om vi blir lika nöjda som andra verkar vara med dem. 

Seche Vite dry fast top cote.

Helt överlägset för en pedant som jag (ofta blöta händer) Köp den, du kommer inte att bli besviken.

Fick höra igår att jag är en "tant". Om man är "tant" för att man älskar att pyssla, städa, plantera och ta hand om växter och blommor, promenera i skogen, lyssna på sveriges radio, handla på loppisar och anser att hemmet är den bästa platsen på jorden...då är jag defenitivt en "tant".

För en stund sen kom svärföräldrarna förbi och lämnade en kasse med nyplockade trattkantareller. Lyxigt. Efter att de hade åkt satt jag vid köksbordet och rensade svampen, lyssnade på "Odla med P1" och drack te. Mys-överdosen var total och återigen bekräftades det faktum att jag uppfyller väldigt många kriterier för att vara en "tant".

Medveten Mini säljer så mycket fint och ekologiskt, tyvärr för en plånbok som är fetare än min är just nu.