Idag har jag och J hälsat på mina arbetskompisar. J fick jätte fina kläder från P.O.P Så himla gulligt av dom. Älskar P.O.P, men har varit för snål för att handla där. Har efter dessa nästan fyra månader insett att det är bättre att köpa lite dyrare och få plagg istället för många billiga. Jag klär J i några få favoritplagg om och om igen och många plagg har inte hunnit användas. 

Efter besöket på jobbet åkte vi till Sandra och pojkarna och fikade. Dom är ju så söta pojkarna när de pussar och kramar på Julia.

När vi åkte från Sandra så hämtade vi upp mamma och åkte ut till mormor på Skottsundsbacken. Det var så roligt att träffa mormor och hon tyckte mycket om sitt lilla barnbarns barn.

Har gått i onepiece hela dagen. Den största ansträngningen vi gjort var att bädda ner J i sparklådan och tog en premiärtur.
Henke var på 30 års fest i går, så han har varit sliten idag. Blev påmind om hur lite jag längtar efter att dricka mig berusad.

PS. Totalt -2,5 kg

Jag är feminist.

Självklart.

MEN, de feminister som tagit/fått plats i medier de sista åren har gjort mig förvirrad.

Igår sändes första avsnittet av svt;s nya programserie "Fittstim - min kamp" där Belinda Olsson ställer frågan

-har feminismen spårat ur?

Äntligen, äntligen.

Se avsnittet här --> Fittstim - min kamp

Se debatten efter programmet här --> Debatt

Jag och J spenderar mycket tid hemma, viket gör att jag ofta glider runt i mjukiskläder med "sovtoffs-frisyr". Är så trött på att se mig själv i spegeln, blek och fet med ful hårfärg. Gör om mig, tack.

En småbarns mamma som däremot håller stilen, det är bloggaren COLORELLE

Bild lånad på colorelle.se

En konstant sömnbrist och en orolig bebis har gjort att jag de senaste veckorna pendlat mellan att känna mig lycklig-stark och ledsen-svag. Kommentarer som "barn vänjer sig fort vid att föräldrarna bär " får mig att vilja skrika högt. Vår dotter har ONT i magen. Skulle det hjälpa om vi struntade i henne och lät henne ligga och skrika sig till sömn. NEJ NEJ NEJ. Hon behöver närhet. Jag vet att jag har rätt, men när man nästan varje kväll under 3 månader vänt ut-och-in på sig själv för att ens barn ska må bra så orkar man inte höra en enda kommentar som antyder på att man gjort fel. 

Vår stora tjej. Utvecklingen går snabbt nu och det är jätte roligt att se hur hon älskar sina nya talanger. Att sjunga" och sitta är toppen enligt Julia.

Nu är det 3 månader sen vi kunde sitta ner i soffan under ett helt tv program, ännu mindre se en film. Våra kvällar består fortfarande av att bära och vanka. Behöver jag skriva att vi är trötta och att våra axlar värker? En framgång är att Julia har sovit i sin egen säng två nätter i rad nu, vilket har resulterat i att jag bara behövt amma en gång på natten och en gång tidigt på morgonen. Hoppas att hon snart sover längre perioder för annars kommer jag att behöva botox innan sommaren.

Det glamorösa livet som mammaledig.

Självklart är det övervägande underbart och fantastiskt att ha barn, men ni som varit här vet vad jag menar. Man känner sig som ett levande lik med kort stubin vissa dagar. Kan vara skönt att hör/läsa att man inte är ensam, för ibland känns det som "alla andras barn" bara sover och äter.

Kram