Det var början av September.

Nattdagg och tusen solrosor.

Ditt lockiga hår och doften i ditt rum.

Vi hade bestämt oss för att vara vegetarianer.

Din mamma lagade oss grönsaksbiffar och tuggade tuggummi med bravur.

En vecka senare ut vi kall falukorv på stående fot i min mammas kök.

Vi åkte ut till dina föräldrars förlorade dröm.

En gammal skola med en gymnastiksal fylld av påbörjad, aldrig färdigställd konst.

Så vacket.

Så sorgligt.

Vi eldade i öppna spisen, kollade på stjärnorna och målade en tavla.

Du berättade att hon dog där ute en kväll.

Din mamma.

När du fortfarande var ett barn.

En dag, helt plötsligt.

Dog.

Vi grät.

Och jag älskade dig, min vän.